Analys: Så ska Newcastle få fart på Alexander Isak

Efter Alexander Isaks 17 mål och två assist säsongen 2020/2021 var det knappt en storklubb som inte hörde sig för om svensken. Fjolårssäsongens siffra på 6+2 gav dock inte samma eko utan öppnade istället för frågan huruvida Isak var värd hypen han fått. Nyrika Newcastle tycker uppenbarligen det och ska enligt samstämmiga rapporter ha kommit överens med Real Sociedad om en övergångssumma på totalt €70m inklusive bonusar vilket är klubbens dyraste värvning genom tiderna. Att lönen mångdubblas spelar givetvis in i 22-åringens beslut men det är också ett sportsligt projekt som ser lovande ut med Eddie Howe på tränarbänken och Brightons tidigare succéman Dan Ashworth som sportchef, ett projekt Isak nu blir en av huvudrollsinnehavarna i.

Men vad fick då Newcastle att spränga banken för en spelare vars siffror inte ens kan anses vara genomsnittliga förra säsongen? Ett svar är givetvis hans succé bara ett år tidigare.

Spidern ger oss en överblick av Isaks nyckeltal säsongerna emellan och förutom en kraftigt dalande poängproduktion är det underliggande siffror som oroväckande nog gått åt samma håll. Från att ha varit en av Europas målfarligaste anfallare, vilket det höga xG-värdet indikerar, till en högst beskedlig notering. Faktorerna till nedgången kan vara många men en intressant detalj är hur antalet skott knappt förändrats alls medan xG-per-skott siffran, precis som xG-per-90 noteringen, försämrats drastiskt. Isak tog alltså precis lika många avslut förra säsongen som den innan men han gjorde det från avsevärt mycket sämre lägen.

En snabb jämförelse skottkartorna emellan bekräftar också detta då avsluten från säsongen 2020/2021 är mer koncentrerade till de centrala delarna av straffområdet medan 2021/2022 är mer utspridd.

En av förklaringarna stavas Mikel Oyarzabal, spanjoren som innan sina skadeproblem spottade in mål och på många sätt stal rampljuset från Isak. Medan svenskens andel av lagets skott och touch i straffområdet sjönk så gick Oyarzabals åt andra hållet, helt plötsligt delade de på rollen som lagets främsta målhot. Något som inte var optimalt för Isak. Kanske var det också förklaringen till att hans touch per 90:e minut ökade och att skotten låg kvar på samma nivå då frustrationen fick honom att hämta boll djupare och försöka göra saker på egen hand. Man kan även notera en ökning av antalet touch på offensiv tredjedel vilket ytterligare understryker en spelare som i för stor utsträckning sökte sig mot bollen än fokuserade på det han är bäst på, nämligen att utgå från motståndarnas försvarslinje och agera djupledshot.

Den viktigaste frågan framöver är dock hur Newcastle ska få ut det bästa av Isak igen. Att nivån finns där är ofrånkomligt men jämnheten har saknats. I Eddie Howe får svensken en tränare vars filosofi inte skiljer sig nämnvärt från Imanol Alguacil i Real Sociedad, de vill båda kontrollera matcherna med bollen inom laget och vinna tillbaka densamma snabbt.

Ovan ser vi en graf där genomsnittet av bollinnehavet syns på ena ledden och PPDA per match (ett mått för att mäta pressintensitet där en lägre siffra indikerar mer intensiv press) på den andra. Föregående säsong agerar bas men där Howes och Steve Bruces sejourer med Newcastle separerats och där Howes säsonger sedan 2015 med Bournemouth adderats för att få ett mönster av hur han vill bedriva sin fotboll. Trots att han genomgående tränat ett lag som placerat sig på undre halvan och ibland i de nedre regionerna så har han lyckats få till ett presspel och bollinnehav som kan matcha de bästa i ligan, ett tydligt tecken på hur skicklig han är och vad han nu kan hitta på när resurserna är på en helt annan nivå än han jobbat med tidigare. Poängen med detta är att visa att skillnaden mellan Real Sociedad och Howes Newcastle inte behöver vara så stor, även om ”The Magpies” förra säsongen bara snittade strax över 40% bollinnehav och en press som var mer passiv än de flesta andras även under Howe. Men man kan bara göra så mycket med ett begränsat material.

I Newcastle kommer Isak främst konkurrera med Callum Wilson och Chris Wood och även om de båda är kompetenta anfallare så är chanserna för Isak att snabbt etablera sig som etta mycket goda, trots att Howe allt som oftast bara använder sig av en central anfallare. Att Wilson är en gammal Howe favorit då han haft honom både i Bournemouth och nu i Newcastle talar kanske för att han och Isak skulle kunna användas tillsammans med det finns också saker i deras spel som påminner om varandra vilket gör att flytten från ett spelförande Real Sociedad till en Howe, som också vill vara spelförande, blir enklare då Isak tickar alla boxar 44-åringen söker i en central anfallare.

Om man rent siffermässigt kollar på spelarna i Premier League som förra säsongen var mest lik Isak så kommer Wilson högt upp på den listan. Mycket på grund av deras primära roller som djupledsspringare som ska såra försvarslinjer i ytan bakom dem samtidigt som de ofta kommer till skott men också för deras förmåga att driva bollen framåt själva. Isak har vanligtvis lite mer av bollen än Wilson och vill vara mer involverad men i övrigt är det inte särskilt mycket i datan som skiljer dem åt.

Just Isaks förmåga att hämta boll framför en försvarslinje och attackera den samma förtjänar att lyftas. Den uppmärksamma kunde på spidern tidigare se att antalet lyckade dribblingar per 90:e minut låg väldigt högt och det är en spetskvalitet han har.

Bilden ovan visar hans progressiva löp med bollen som avslutades med eget avslut under föregående säsong och det är inte sällan han kliver ner i halvytorna på både sidorna av straffområdet och sätter full fart mot detsamma, något Howe säkerligen gärna ser svensken fortsätta med i England.

Hur Isak anpassar sig till engelsk fotboll återstår att se men många faktorer talar till hans fördel. Att han är van vid den fotboll Howe vill bedriva är en av dem och faktumet att engelsmannen alltid velat ha en liknande forwardstyp som Isak är en annan. En tredje är att Isak i Newcastle lär få vara spelaren som ska avsluta anfallen till större del än han var i Real Sociedad. Som jag nämnde tog Oyarzabal en betydligt större del av kakan förra säsongen än han tidigare gjort vilket påverkade Isak negativt. Spelare som Allan Saint-Maximin, Miguel Almiron, Jacob Murphy eller vem som nu ackompanjerar från ytterzonerna har helt andra kvaliteter än att attackera box och primärt vara målhot vilket borde vara bra för svenskens målsaldo.

Vad han hamnar på för målnotering när Premier League-säsongen summeras är svårt att sia om men givet att både hans mål och xG-siffror per 90:e minut från tre säsonger i La Liga ligger på cirka 0.5 båda två gör att man bör blicka mot spannet 10-13. Ponera att han håller liknande takt i produktionen men att han inte spelar mer än 22-25 90s av de 35 som är kvar plus väger in faktumet med acklimatisering till nytt lag, så borde en potentiell mållina gissningsvis landa på 10.5. Något jag tror han kan klättra över om han får speltid och laget är så bra som de just nu ser ut att vara.

Marcus Bring

Till författarens sida